A little boy goes to his father and asks 'Daddy, how was I born?'  
The father answers, 'Well, son, I guess one day you will need to find out anyway!  Your Mom and I first got together in a chat room on Yahoo.  Then I set up a date via e-mail with your Mom and we met at a cyber-cafe.  We sneaked into a secluded room, where your mother agreed to a download from my hard drive.  As soon as I was ready to upload, we discovered that neither one of us had used a firewall, and since it was too late to hit the delete button, nine months later a little Pop-Up appeared that said:  

'You got Male!' 

...så underbart!

Man ser vad man vill se - så är det förståss.

Tack för vår yttrandefrihet och tack för att vi fortfarande tillåts ha sinne för humor.

HER DIARY: 
Tonight I thought my husband was acting weird.  We had made plans to meet at a bar to have a drink.  I was shopping with my friends all day long, so I thought he was upset at the fact that I was a bit late, but he made no comment on it. 

Conversation wasn't flowing, so I suggested that we go somewhere quiet so we could talk.  He agreed, but he didn't say much.

I asked him what was wrong; he said, 'Nothing.'  I asked him if it was my fault that he was upset.  He said he wasn't upset, that it had nothing to do with me, and not to worry about it.  On the way home, I told him that I loved him.  He smiled slightly, and kept driving. 

I can't explain his behavior.  I don't know why he didn't say, 'I love you, too.'  When we got home, I felt as if I had lost him completely, as if he wanted nothing to do with me anymore.  He just sat there quietly, and watched TV.  He continued to seem distant and absent. 

Finally, with silence all around us, I decided to go to bed.  About 15 minutes later, he came to bed.  To my surprise, he responded to my caress, and we made love. 

But I still felt that he was distracted, and his thoughts were somewhere else.  He fell asleep  I cried.  I don't know what to do.  I'm almost sure that his thoughts are with someone else.  My life is a disaster.


 HIS DIARY:
 Missed a big deer today, but at least I got laid.

Jaha, så stod jag där smått stolt över min relativt nya bil, som jag nyss lagt ut drygt 5000kr på lite smått och gott. Bl a så hade jag låtit min verkstad få montera på ett par splitter nya extraljus inför den mörkare årstiden.

Jag ville unna min lilla pärla ytterligare lyx genom en fullständigt biltvätt - alla program inkluderade!

Så, betalt och klart med tvättprogrammet inlett står jag utanför halldörrarna och njuter av solen, vinden och alla andra goda känslor.

Jag hade bestämt mig för att ta en extra lång lunch - det kunde jag ju då som delägare bestämma helt själv. Känsla av total kontroll...härligt!

När jag stått och frossat i min egen självförträfflighet en stund så gjorde sig verkligheten påmind. Hade det inte gått väldigt lång tid för biltvätten? Borde inte tvättprogrammet vara avslutat redan?

Jag gick fram till halldörrarna och tittade in.

Va!? Allt stod still därinne - vad var det som pågick!?

Då ser jag en rullande textremsa ovanför bilen som lyder ungefär:

"Automatiskt nödstopp aktiverat - Var vänlig kontakta servicepersonal"

Jaha, det var ju tråkigt att tvättmaskineriet skulle haka upp sig just nu då, tänkte jag och lommade iväg till kassan.

En personal följde med mig ut med en lätt generad min.

Han joxade litet med kontrollpulpeten (tangentbordet man knappar in tvättkoden på).

Det här borde gå fort, sa han och fortsatte Det händer att maskineriet hakar upp sig när någon givare gett fel värde eller nåt. Det brukar bara vara att nollställa och handjaga tillbaka rotorborstarna till utgångsläget....bla bla bla...högfärden jobbade inom mig och jag slutade snart att lyssna.

Lätt irriterad så tänkte jag att jag var ointressarad av killens omständighetsförklaringar utan istället bara ville få min bil tvättad omgående. Se till att fixa det bara!

Efter en stund kliar sig personalen i huvudet och säger Nämen, det här var konstigt? Jag får inte till det. Det verkar vara något som låst sig därute i hallen. Vi får gå fram och titta.

Vilket vi strax gör.

Synen när vi står framför bilen ger mig en lätt chock.

Mina alldeles nymonterade extraljus ligger utspridda över golvet i smådelar.

Samtidigt pekar personalen på ena borstrotorn och häver ur sig Här har vi felet. Din motorvärmarsladd har trasslat in sig i borsten. Hade du lagt den över extraljusen?

Ja jävlar, hinner jag tänka och börjar skämmas. Jag hade ju virat dem runt extraljusen när jag hade hastat iväg från jobbet.

Jag började se framför mig skadeståndskraven från tvätthallen och hur jag skulle bli utpekad för att strunta i att följa instruktionerna att inte plocka av all utompåliggande utrustning på bilen innan tvätt o s v.

Till min förvåning så kvider personalen med lätt darr på underläppen ur sig Du, det går nog att laga dina ljus. De har ju inte gått sönder egentligen, bara delats på och går att montera ihop igen. Jag ber så mycket om ursäkt och vill du begära ersättning för verkstadskostnaderna så ska jag hjälpa dig med blanketter och t o m snack med chefen om du vill det med.

Helt paff av den oväntade utvecklingen på den här situationen klämmer jag ur mig med bister ton. Tja, jag återkommer när jag vet vidden av skadorna och kostnaden för att fixa ljusen.

Skyndsamt börjar jag plocka ihop de utspridda delarna från golvet och lägger in dem i bilen. Personalen hjälper till och kvider ur sig en sista kommentar

Jag är väldigt ledsen för det inträffade och kan bara råda er att i framtiden undvika att lämna motorvärmarsladden på extraljusen nästa gång ni ska tvätta i en automathall som den här.

Jo, självklart, svarade jag snobbigt, trots att jag innerst inne bara vill hinna därifrån före personalen inser att det faktiskt borde vara JAG som skulle stå till svars.

Frugan var den första att få sig ett asgarv över mobiltelefonen. Kundmottagningen på verkstaden var nästa i tur att få ett asgarv, snart följd av mina kollegor när jag återkom på jobbet.

Det blev många som fick sig ett välgörande skratt den dagen och fler har det hunnit bli sedan dess.

Själv så ingår det här fadäsen i ett stort arkiv av skrattretande minnen som jag plockar fram ibland - antingen för att uppmuntra mig själv eller för att dela med mig till er andra ;)

Humor leder till skratt.

Skratt leder till glädje.

Glädje leder till frigörelse av endorfiner och andra substanser som är bra för kroppen.

Det inte bara förlänger livet utan gör även livet lite roligare att leva.

Här är en fantastiskt fånig flashvideo, som jag bara äääälskar - ha ha ha!

Hörde den på radio häromdagen på mitt jobbskift och höll på skratta mig fördärvad:

John vaknar mitt i natten av konstiga ljud från sin föräldrars sovrum.

Han tassar upp ur sängen och smyger iväg till deras sovrum och öppnar dörren på glänt.

John blir alldeles chockad när han ser hans föräldrar i värsta sexakten.

Johns pappa upptäcker strax att hans son står där i dörren och ser förskräckt ut. Pappan slutar dock inte "i akten" utan bara ler mot sin son och honom tummen upp.

Nästa natt vaknar istället pappan av konstiga ljud från Johns sovrum.

Pappan tassar upp ur sängen och smyger iväg till sin sons sovrum och öppnar dörren på glänt.

Johns pappa blir alldeles chockad när han upptäcker John i värsta sexakten med sin farmor.

"Vad i helvete håller du på med John!?" skriker pappan förfärat.

John slutar inte "i akten" utan bara ler och ger sin pappa tummen upp och säger sedan

"Det är inte så jävla ball längre när det är DIN morsa va!?"

...