mhm...

 Spela den här låten den dag jag begravs - tack!  ;)

Förvisso är det väl så att min dygnsrytm och fas med familjen inte riktigt faller in i harmoni av sig självt när jag går nattskift.

Sömnen blir lite knaper och min inspiration till filosoferande och bloggande går ned betänkligt p g a den trötthet jag leder mig in i.

Å andra sidan så kan jag skapa vissa betydande fördelar, förutom OB-tillägget till nästkommande lön.

Vår familjs gemensamma vakna tid upplevs värdefullare och vi vårdar den bättre tillsammans, anser jag.

Det förefaller ju självklart klokt på ett nöjsamt sätt att anpassa sig när just den viktiga tiden tryter tillfälligtvis.

Visst kan detta även vara en tänkvärd reflektion och påminnelse utifrån ett större perspektiv? Själva livet i sin egen storhet och den relativt korta tid vi får vandra på vår planet existerar ju just nu, och inte förr eller senare. Läge att ta tillvara min tid så mycket jag behöver den.

Nåja, nu ska det bli skönt med lite ledighet över Valborg, dessutom i harmoni med min familj i ett par dagar ;)

Jaha, nyvaken, nyduschad och med en alldeles rykande kopp med smakrikt green chai te. Inte så dumt!

Här sitter jag också och njuter av minnet från gårdagen.

Blev ju inbjuden till en pokerkväll hos en av mina bättre vänner.

Kompisen och hans sambolina har köpt sig ett oerhört vackert hus i stadens utkant.

Huset fick således invigas som pokerlokal och vilken invigning sedan!

Fem glada och förväntansfulla grabbar med ett par pilsner, ett pokerbord, marker och kortlek.

En otroligt bra och sommarlik kväll med mycket skratt.

...mmmmmm.

Peppning, bekräftelse, beröm, komplimanger - inget att vara rädd för egentligen.

Bara att komma ihåg att det inte alltid handlar om vem du är utan värdet på vad du gör som den du är

(Ett citat av mig själv faktiskt, ha ha)

Ordet egoist är inte alltid för mig i betydelsen att skita i resten av världen och bara roffa åt mig.

För min del handlar det mer om att bli tydlig mot mig själv, att älska och acceptera den jag är. Att dra de gränser jag tycker mig behöva.

Det KAN förvisso drabba andra i vissa lägen, men jag har då inte ansvaret för "de andra".

Vad nytta är jag för min omgivning om mitt ego trycks ned i ett ständigt uppoffrande och medberoende till förmån för alla andra runt mig?

- Vem ÄR jag då?

Leif Grytenius - en kämpe

Skandinaviska Ledarhögskolan - ett fantastiskt kompetenscentra

Livshandboken - ett forum för alla som vill

Väldigt vackert och rogivande.

Tack för länken Jeanette!

För några dagar sedan så kom jag att tänka på att det var dags att byta till sommardäck på min goa bil.

Jag tyckte redan i höstas att sommardäcken börjat bli väl slitna för att användas ännu en säsong.

Visst skulle det gå, men med tanke på hur långt och ofta jag pendlar till jobbet varje dag, längs en väg med mycket vilt...hmmm.

Jag tänkte som vanligt att det inte var något att oroa sig för och jag bara behövde vara uppmärksam på idéer och möjliga lösningar för sakens skull.

Så fick jag lönebeskedet idag och HOPPSAN där fanns en liten extra slant införtjänad genom OB och annat.

Tillräckligt för att jag nu ska kunna köpa två par lagom kostsamma däck av tillräckligt bra kvalitet utan att behöva lägga upp en finansieringsplan.

Ibland ordnar sig saker bara för att jag ställer in mig på att det kommer ordna sig. Till skillnad mot att oroa mig och därmed göra mig blind för de möjligheter som dyker upp.

Allting blir bra till slut, och blir det inte bra så är det inte slut.